Efter semestern riktas blicken på arbetsplatserna lätt mot kommande målsättningar och uppgifter. Samtidigt lönar det sig att stanna upp och fundera på hurdan arbetsvardag medarbetarna återvänder till. Finns det tillräckligt med luft i arbetsdagarna, är förväntningarna tydliga och upptäcks tecken på belastning i tid?
Enligt TT Botnias ansvariga företagshälsopsykolog Anu Storm är det helt naturligt att det tar en stund att vänja sig vid scheman och ansvar igen efter semesterns friare rytm. Men ännu viktigare är hur vardagen ser ut när man väl har kommit igång.
– Man kan både se fram emot att börja jobba igen och samtidigt känna sig lite besviken över att semestern är slut. När arbetsvardagen drar igång kan det vara bra att påminna sig om när man känner att man lyckas i det egna arbetet, och vad som motiverar en i det.
Nästan alla jobb är stressiga ibland. Men om det alltid är bråttom och det aldrig kommer lugnare stunder eller perioder emellan, blir arbetet lätt belastande.
Storm pratar om vikten av andrum i arbetsvardagen. Det handlar om att det vid sidan av de intensiva stunderna också finns utrymme att jobba ostört, prata och utbyta tankar med andra och hinna återhämta sig under arbetsdagen.
– Om vi vill att medarbetarna ska vara effektiva, uppfinningsrika och motiverade behöver arbetsdagarna andrum. Om kraven hela tiden ökar hamnar vi till slut i en situation där medarbetarna inte längre har förutsättningar att göra ett bra jobb.
Att det finns luft i arbetsdagen är alltså inte motsatsen till att vara effektiv. Om det ständigt är bråttom kan det börja påverka både koncentrationen och minnet, men också kvaliteten på arbetet, kreativiteten och motivationen. Arbetsdagen ska inte heller ta all energi man har.
– Vi kan inte tömma vår resurstank helt under arbetsdagen. Det borde finnas något kvar även efter arbetsdagen.
Arbetsvardagen behöver ändå inte vara stressfri. Lagom stress kan hjälpa en att koncentrera sig och prestera, och den kan vara ett tecken på att medarbetaren gör sådant som är meningsfullt för hen. Det väsentliga är att man också hinner återhämta sig från belastningen.
– När vi upplever stress handlar det ofta om något som är viktigt för oss. Stress är alltså inte något negativt i sig. Det blir bekymmersamt först när kraven gång på gång är större än våra resurser och vi inte hinner återhämta oss, säger Storm.
Det är inte bara mängden jobb som avgör hur belastande arbetet känns. Otydliga förväntningar och en ständig känsla av att inte räcka till kan också ta mycket energi.
Enligt Storm borde medarbetaren veta vad som förväntas av hen, vad som är väsentligt i arbetet och när arbetet är tillräckligt bra utfört. Därför behövs feedback.
– Många önskar mer feedback av sina chefer. Om man inte vet att man gör ett bra jobb är det lätt att hela tiden göra lite mer och till slut pressa sig för hårt. Ibland behöver man helt enkelt få höra: det här räcker, du har gjort ett bra jobb.
Särskilt en samvetsgrann medarbetare som ställer höga krav på sig själv kan annars ständigt höja ribban. Om man på arbetsplatsen redan i början av hösten börjar prata om att ”bara man orkar till nästa semester”, lönar det sig inte alltid att avfärda tanken som bara en axelryckning. Det kan vara ett tecken på att jobbet har blivit något man mest försöker ta sig igenom.
Belastning syns inte först som sjukfrånvaro. Enligt Storm kan man märka förändringar långt tidigare, både i hur arbetet flyter på och i stämningen i arbetsgemenskapen.
Ökande belastning kan till exempel visa sig genom:
– Vi är en del av varandras stämning. Känslor smittar i en arbetsgemenskap – både positiva och negativa.
Därför lönar det sig för chefen att vara intresserad av förändringar i hur arbetet flyter och i arbetsgemenskapens stämning redan innan belastningen börjar synas som frånvaro.
Man behöver inte vänta tills medarbetarens krafter är slut innan man tar tag i belastningen. Förändringar i återhämtningen, motivationen eller arbetsglädjen kan redan vara skäl nog att stanna upp och se över situationen.
– Företagshälsovården finns till för att komma in så tidigt som möjligt och tillsammans fundera på vad man kan göra för att belastningen inte ska leda till utmattning. Både chefer och medarbetare kan med låg tröskel kontakta sin egen företagshälsovårdare, uppmuntrar Storm.
Företagshälsovården stödjer också arbetsgivaren i att identifiera arbetsförmåga och belastningsfaktorer i arbetsgemenskapen. Man kan påverka en hållbar arbetsvardag redan innan problem med orken syns. Även små förändringar i arbetsvardagen kan bidra till att resurserna räcker till även mellan semestrarna.
Bekanta dig också med vår artikel Så här bygger du en psykologiskt trygg arbetsgemenskap och Tänk om du inte ens försökte orka mer?
Läs mer om våra tjänster här!
Med OmaTTBotnia-appen kan du enkelt sköta dina ärenden inom företagshälsovården, var du än är.